Project Zero: Maiden of Black Water

Obehaglig stämning räddar inte repetitivt gameplay

Speltitel: Project Zero: Maiden of Black Water || Spelat på Nintendo Switch (Finns tillgängligt på PC, Xbox One, Series X/S, Playstation 4, Playstation 5 och Nintendo Switch)

Spelbeskrivning: En spelserie som jag faktiskt aldrig har testat på är den beryktade skräckserien Project Zero, även kallad Fatal Frame. Serien består av en hel del olika spel som har släppts ända sedan Playstation 2-eran. Maiden of Black Water är ett av de senaste spelen i serien och gavs ut till Wii U under 2015. Tyvärr blev ju aldrig Wii U någon större succé, så många, inklusive jag själv, missade helt och hållet detta spel när det begav sig. Därför är det extraroligt att Maiden of Black Water har släppts till nutida konsoler. Men är det ett bra spel som förtjänar att dras fram i ljuset igen eller skulle det ha stannat i det bortglömda mörkret? Maiden of Black Water kretsar kring berget Mt. Hikami där massvis av människor har försvunnit efter mystiska omständigheter. Spelet inleds med att den unga kvinnan Miu vaknar upp i en översvämmad byggnad och blir anfallen av spökliknande väsen. Det är sedan upp till de andra två spelbara karaktärerna, Yuri och Ren, att hitta Miu och lösa mysteriet med Mt. Hikami. Storyn är verkligen ingenting att hänga i julgranen om jag ska vara ärlig. Även om manuset behandlar riktigt mörka ämnen så är det egentligen aldrig intressant, smart eller särskilt underhållande. Det funkar som premiss men inte mer. Spelmässigt fungerar Maiden of Black Water på så sätt att man går runt i tredjeperson och undersöker föremål och omgivningen. När spöken dyker upp så måste man plocka upp sin kamera, camera obscura, som har kraften att besegra de odöda. Man ser då allting genom kamerans lins och måste fånga spöket i linsens centrum för att sedan ta ett kort och på så vis utdela skada. Det finns mängder av olika tricks och metoder för att utdela mer skada genom att använda bättre filmrullar, andra objektiv osv. Man kan väl säga att det är som att välja mellan olika vapen i ett klassiskt skjutspel. Jag gillar själva spelmekaniken med kameran, och det faktum att man måste vänta så länge man kan för att spöket ska komma så nära som möjligt innan man tar kortet är nervkittlande och riktigt roligt. Det jag inte riktigt gillar lika mycket är att spelet är väldigt repetitivt. Man springer ofta omkring i smala korridorer, besegrar spöken och löser enklare typer av pussel. Det händer inget nytt egentligen från det att spelet startar till att det tar slut, och hade det varit fem timmar långt hade det inte gjort så mycket men nu råkar det vara ungefär dubbelt så långt och då blir det mest långrandigt tyvärr. Det finns dessvärre ännu fler problem än att Maiden of Black Water bara är repetitivt. Det tekniska funkar inte riktigt på Switch-versionen som jag har spelat. Bilduppdateringen är ojämn, de grafiska elementen är smått buggiga och ibland hackar spelet rejält medan man springer omkring i de mörka korridorerna. Det märks att Maiden of Black Water är ett äldre spel och jag hoppas att man släpper en patch som fixar till det tekniska, för dessa problem är verkligen något man tänker på när man spelar. Trots en stor dos negativitet i recensionen så har det varit kul att testa på Project Zero: Maiden of Black Water. Det finns några ljusglimtar här och där. Själva atmosfären och stämningen är på topp och spelet känns riktigt obehagligt. Själva mekaniken med camera obscura är rolig och nervkittlande, även om det blir lite för mycket av det i spelets sista timmar. Om du vill ha ett okej skräckspel med en grymt obehaglig atmosfär så kan du definitivt kolla in Maiden of Black Water. Bäst är väl om du hittar det för runt 200-300 kronor. Annars kan du lämna detta i skuggorna.

Författare: Robin

Sammanfattning

Project Zero: Maiden of Black Water är ett obehagligt spel med en rolig kamera-mekanik, men dessvärre är det för repetitivt och tekniskt undermåligt för att stå ut från andra spel i samma genre.

Overall
2.5

Fördelar

  • Vidrig atmosfär
  • Camera obscura
  • Spännande spöksekvenser

Nackdelar

  • Repetitivt
  • Tekniskt undermåligt
  • Svag story
  • Klumpig kontroll ibland

Lämna en kommentar