No More Heroes 3

Finalen på en sinnessjuk trilogi

Speltitel: No More Heroes 3 || Spelat på Nintendo Switch (Finns tillgängligt på Nintendo Switch)

Spelbeskrivning: Det har gått 10 år sedan Travis Touchdown besegrade världens bästa lönnmördare och själv blev den högst rankade lönnmördaren i världen. Personligen älskar jag både No More Heroes 1 och 2, som bjöd på underhållande och blodiga strider mot tvättäkta psykopater. Varje bossfight var intressant och man var ständigt taggad på att få se vad nästa lönnmördare på dödslistan hade att bjuda på. Nu har vi kommit fram till den tredje och sista delen i denna trilogi, och det är verkligen något utöver det vanliga kan jag säga. Det här är No More Heroes uppvridet till 1000. No More Heroes 3 inleds med att planeten Jorden invaderas av blodtörstiga rymdvarelser som vill förinta allt liv för skojsskull. Detta klingar ju såklart inte helt rätt i Travis Touchdowns öron, och därför bestämmer han sig för att på egen hand rädda vår älskade moderjord från det utomjordiska hotet. För att kunna göra detta så måste han besegra dessa rymdvarelser en efter en baserat på ett rankingsystem, inte helt olikt lönnmördarlistan från de tidigare spelen i serien. För att komma åt ledaren, Prins FU, måste Travis alltså ta sig från tionde plats på listan hela vägen ner till nummer ett. Om man har spelat No More Heroes tidigare så kommer man känna igen sig i denna tredje del. Spelupplägget är precis likadant som i ettan och tvåan. Man tar sig till en boss, har ihjäl denne och sedan måste man hitta diverse extrajobb för att tjäna ihop pengar till registreringsavgiften som krävs för att få slåss mot nästa boss på listan. Hela upplägget har kritiserats av många för att vara repetitivt, och det håller jag väl med om till en viss gräns. Det känns som att spelet är som roligast när man är mitt uppe i de galna bosstriderna, för det är där som No More Heroes 3 är som bäst. All tid däremellan är ganska monoton och känns mer som transportsträckor. Spelets höjdpunkt är, förutom dess galna story och karaktärer, det fullständigt fenomenala stridssystemet. Serien har alltid bjudit på underhållande strider, men No More Heroes 3 tar priset utan konkurrens. Travis använder en ljussabel som går att göra lätta och tunga attacker med. Om du alternerar mellan dessa attacktyper bygger du upp kombinationer av slag som gör olika stor mängd skada. Utöver dessa standardattacker kan du köpa, uppgradera och lära dig närstridsattacker som gör riktigt mycket skada, men behöver laddas upp efter användning. Det bästa med striderna är ögonblicket när fienden blir besegrad, för då saktas tiden ner och en indikator på skärmen visar att du ska dra den högra analogen åt ett särskilt håll, (eller svinga din joy-con om du spelar med rörelsekontroller), för att lägga in nådastöten. Detta brukar sluta med att Travis drar av huvudet på fienden och blodet bara sprutar åt alla håll och kanter á la Kill Bill-style tillsammans med glitter och regnbågens färger. Det är riktigt smaskigt! Hittills har jag varit väldigt positiv kring No More Heroes 3, men dessvärre går det lite utför härifrån. Utöver storyn, karaktärerna och stridssystemet så finns det inte något som imponerar. Mellan bossarna driver man omkring på sin motorcykel i en stor öppen värld. Dessa sektioner är enligt mig fullständigt meningslösa då världen är helt tom på saker att göra förutom några sidouppdrag och extrajobb som bland annat innefattar att klippa gräsmattor och städa toaletter. Jag hade mycket hellre föredragit ett system som man hade i No More Heroes 2 där det enkelt gick att klicka på platsen man ville besöka i en meny utan onödiga transportsträckor. Dessutom haltar bilduppdateringen rejält när man är ute i världen vilket inte alls är trevligt för ögonen eller spelkänslan. I denna bemärkelse känns No More Heroes 3 som ett spel från tidigt 2000-tal. Slutligen måste jag säga att jag på det stora hela verkligen gillar No More Heroes 3. Trots en mängd brister så finns det kvalitéer som gör det värt att spela. Dock så tror jag att det främst är fans som jag själv som kommer älska spelet medan andra spelare kanske mest kommer rycka på axlarna. Därför får No More Heroes 3 en trea i grundbetyg. Men om du är ett fan kan du höja betyget ett snäpp till en stadig 4.

Författare: Robin

Sammanfattning

No More Heroes 3 är ett kluvet spel. Här finns galna karaktärer, märkliga spelmoment och ett underbart stridssystem. Den tekniska aspekten imponerar dessvärre inte och en del designmässiga beslut är rätt så bedrövliga faktiskt. Detta är definitivt inte för alla, men för oss fans av serien så är detta den perfekta finalen på en fantastisk trilogi.

Overall
3

Fördelar

  • Stridssystemet är så sjukt roligt
  • Varenda karaktär är riktigt vrickad
  • Smakfull grafikstil
  • Underbar humor
  • Underhållande bossfighter

Nackdelar

  • Den öppna världen är fullständigt meningslös
  • Repetitivt
  • Bilduppdateringen haltar rejält på sina ställen

Lämna en kommentar